Sommaren gav mig energi och stabila kurvor. Sedan kom vardagen tillbaka och plötsligt var mitt blodsocker bananas. Jag var tvungen att förändra.
Wow, vilken svensk sommar som vi har haft. Vädret har varit bättre än vad jag kunnat förvänta mig, vilket såklart har spelat stor roll för hela upplevelsen av dessa sommarlovsveckor med killarna. Nu är hösten här och jag känner att jag ställer om och ser till att uppskatta hösten, omfamna den och göra det mörka och råa mysigt istället för att vara bitter på brist på solljus, sena vinkvällar, en dag på stranden eller utflykter med rörelse, glass och umgänge på annat sätt. Brasa, tända ljus, täcke i soffan och grytor ser jag fram emot. Och soppor.
Vi har hela sommaren badat, badat lite till, lekt, myst och tagit tillvara på varje dag. Det har tveklöst varit en sommar som har gett mig energi, en sommar som jag kommer att spara i minnesbanken för alltid.
Nu är sommarlovet över och det är dags för riktig vardag igen, även om jag har jobbat så mycket som möjligt under sommaren. Jag försöker att se det positiva med rutiner, jobb och skola och allt annat som dagarna fylls med. Det finns många fördelar med det också såklart tycker jag, och trots att jag gärna hade förlängt den lediga tiden med killarna, så ser jag fram emot att uppskatta fredagarna lite extra.
Back to routines
Från sommarlov till vardag innebär rutiner. För oss diabetiker kan det spela väldigt stor roll för hur vårt blodsocker beter sig och svarar på dessa förändringar. Detta innebär också att utöver dessa förändringar gäller det nu att passa tider och det är nu hyfsat förutbestämt hur dagens timmar ser ut, sömnen kanske blir påverkad och jobbstressen gör sig påmind. Du kanske också ska få ihop dagens alla aktiviteter, träningspass, kalas och allt annat som står som en stressfaktor i fetstil i din kalender. Som en ond ande på din axel som pumpar in och upp kortisol i kroppen. Stress, stress, stress. Onödigt, men vanligt tyvärr.
Eftersom jag sällan har haft längre perioder med galna blodsockerkurvor under de 11 år som diabetiker behöver jag sätta mig in i livet för den genomsnittliga typ 1-diabetikern för att verkligen förstå den enorma stress, press och planering som så många går igenom, varje dag. Diabetesen tar aldrig paus eller semester, eller sommarlov för den delen. Den jobbar dag och natt. 24/7.
Det är en sjukdom utan facit, ingen instruktionsmanual, och som dessutom är väldigt individuell.
Sett till mig själv, mina dagar och min diabetes har mitt blodsocker varit bananas sedan vardagen började igen. Och igen, jag jämför med mig själv och ingen annan med typ 1. Det är en sjukdom utan facit, ingen instruktionsmanual, som dessutom är väldigt individuell och kan skilja enormt från dag till dag, från timme till timme och till och med från minut till minut. Jag måste vara ödmjuk inför att en annan diabetiker nog hade gjort allt för att få mina blodsockerkurvor.
Något behövde förändras
Jag insåg förra veckan att något måste förändras och satte mig ner och tog några minuter att sammanfatta de två veckor som gått. Vad var annorlunda, varför och hur kan jag förändra detta. Jag ville ha ett stabilt blodsocker igen. Jag ville tillbaka till att inte känna någon stress, fundera hela tiden på varför, planera allt hela tiden eller oroa mig.
Vad var annorlunda?
Jag insåg att jag slarvat med en av mina egna vanor, ingefäran som jag vanligtvis äter varje dag. Så varje kväll lägger jag nu fram den så att den inte glöms dagen efter. Rätt enkelt egentligen, det ska bara kommas ihåg, och ätas. I början satte jag larm på telefonen, allt för att komma ihåg.
Vad mer? Stressen var tillbaka som fann sin naturliga plats igen nu när klockan ringer på morgonen och dagen redan är planerad, förutbestämd och jag vet att jag får återhämtning först när killarna är lagda och då är kl 20.30. Då är jag så trött att jag bara vill lägga mig. Samtidigt vill jag umgås med min man, förbereda morgondagen, kolla på något strunt på TVn. Vad kan jag förändra här? Jo, denna vecka är jag själv med killarna. När siste man lägger sig, då lägger jag mig. Så det har jag gjort. 20.30 kryper jag ner i sängen och har som ambition att släcka senast 21.00.
Mitt långtidsverkande då? Den låg på 14 enheter. Den kan ju höjas. Så det gjorde jag. Jag höjde till 18 enheter, vilket visade sig vara lagom där och då. Just nu är den på 16 enheter. Förhoppningsvis kan den vara nere på 14 igen nästa vecka.
En dålig vana som bara händer i förfarten
Och så var det det här lilla småätandet. Det insåg jag att när stressen har gjort sig påmind så småäter jag mer. Bara en sån, bara en till, en till gör väl inte så mycket? JO! Svaret är Planering med stort P. För mig är 4-5 måltider per dag lagom för att inte gå småhungrig vid något tillfälle under dagen och därmed råka äta 45 köttbullar innan middagen.
Planering innebär också att äta rätt vid rätt tillfälle. Det där äpplet ska jag äta innan jag vet att jag kan låta rörelse ta hand om det. Inte när jag lagar mat eller ska sätta mig och jobba. Planera mera. Planera bättre.
Utöver det som jag kom som självklara åtgärder fick jag ta fram min Blodsockerguide igen för att påminna mig själv om alla fantastiska vardagstips och nu följa den till fullo.
Tillbaka till gröna kurvor
Hur tror du att mina kurvor ser ut nu? De är gröna. Jag är tillbaka till stabila kurvor igen!
Även om jag förespråkar goda vanor varje dag så avviker jag från dem också ibland. Jag är också människa, men eftersom jag har levt med dessa vanor under så lång tid så ligger de i bakhuvudet. Ibland behöver jag bara stanna upp, fundera, förändra och fortsätta på det spåret igen.
Det är fan inte lätt. Ni gör alla ett fantastiskt jobb.
Vad som sker med mig varje gång detta händer, är att jag blir ännu mer ödmjuk inför alla som lever med detta varje dag. Antingen själv, eller med närstående. Det är fan inte lätt. Ni gör alla ett fantastiskt jobb. High five till alla er där ute som kämpar varje dag!
Redo?
Vill du förstå mer om vad som kan påverka ditt blodsocker och vilka vanor som kan göra skillnad? Just nu får du 50% rabatt på Beat The Spike och Make The Habits med koden: GOODHABITS50 som du uppger i kassan.
