VI ÄR ALLA MÄNSKLIGA

Jag vet vad som generellt är bra för hälsan, blodsockret och prestation. Jag lever med diabetes typ 1, jobbar som kostrådgivare, personlig tränare och hälsocoach och har ägnat år åt att förstå hur kroppen fungerar. Och ändå gör jag inte alltid det jag vet är bäst.

Jag vill inte se det som ett misslyckande. Det är verkligheten.

Så här fungerar jag.

När det kommer till rörelse och träning har jag en tendens att inte låta kroppen vila. Min naturliga inställning är att röra på mig varje dag, gärna mer än vad kroppen egentligen behöver. Vila är något jag aktivt måste påminna mig själv om och är inte alltid något som kommer naturligt för mig.

Jag äter också mat som påverkar mitt blodsocker, trots att jag ser det direkt på sensorn. Frukt är ett tydligt exempel. Jag älskar det, och ibland sticker det iväg lite mer än vad jag anser är optimalt. Jag ser det, jag vet varför, men ibland väljer jag att inte agera på det. Kanske finns inte möjlighet till rörelse, eller så var jag helt enkelt sugen just då. Det är i slutändan inget som har någon större påverkan, och mina värden hos läkaren ser fortfarande bra ut varje år.

Vad gäller måltiderna försöker jag äta regelbundet, men det händer att timmarna försvinner när jag fastnar i jobbet. Plötsligt är klockan mycket senare än planerat, allt blir komprimerat på eftermiddagen och kvällen och jag känner mig energilös för att jag inte åt när jag borde. Jag vet exakt vad som håller på att hända, jag ser det komma, och ändå händer det. Konsekvensen kan bli en proteinbar mitt på eftermiddagen för att jag missade lunchen med en timme och nu behöver hålla mitt humör och min energinivå stabil.

När jag inte äter regelbundet märker jag att småätandet smyger sig in. Det gäller främst nötter, som jag fullkomligt älskar, frukt och ofta grönsaker. Det sker främst när jag står i köket och förbereder mat. Jag vet att det kan påverka både blodsockret och kroppens återhämtning mer än vad jag egentligen vill.

Periodvis fastnar jag i väldigt enformig mat. Hittar jag något jag gillar kan jag äta det varje dag under långa perioder. Jag har alltid fungerat så och det är inte alltid ett problem, men det är inte optimalt ur ett variationsperspektiv. Så länge det fungerar för mig och i min vardag lägger jag ingen energi på att förändra det.

All mat lagas inte från grunden hemma hos oss heller. Vissa dagar räcker tiden inte till mellan jobb, skola och aktiviteter, och då blir det färdigköpta köttbullar till middag. Däremot försöker jag tänka smart i helheten genom att lägga till mycket grönsaker, välja fullkornspasta och ketchup med mindre socker, allt för att kompensera.

På helgerna väljer vi ofta mat som är lite godare, med mer salt och fett, och jag dricker gärna ett glas rödvin. Eller två. För mig är det livskvalitet.

Vad gäller sömnen finns det stora förbättringsmöjligheter. Det är förmodligen det område där jag har mest att jobba med. Jag sover ibland för lite, kvaliteten är inte alltid där jag vill att den ska vara, och när jag faktiskt har möjlighet att ta igen det är jag dålig på det. Det kostar mer än vad jag egentligen vill erkänna.

Ja, jag äter ultraprocessat. Ja, jag äter salt. Jag älskar Cola Zero. Ja, jag äter och gör mycket som kan förbättras, men vi är alla mänskliga.

Det som gör skillnad är att jag inte kastar bort helheten när något inte blir optimalt. Jag får inte panik, jag kompenserar inte extremt och jag börjar inte om från noll.

Jag vet vad som påverkar min kropp, och jag vet att dagarna inte alltid ser ut som jag hade önskat. Men det är så livet fungerar. Vissa saker jobbar jag aktivt på att förbättra, andra väljer jag att inte lägga energi på just nu. Det är okej att vissa dagar inte följer planen, så länge helheten över tid gör det.

Jag är inte perfekt. Livet är inte perfekt. Det som spelar roll är att jag ser helheten, att jag vet vad som kan bli bättre där jag känner att det behövs och att jag faktiskt försöker ta mig dit, lite varje dag. Vi är alla mänskliga, och det är okej.