En infektion är jobbig för alla. För en diabetiker innebär det något helt annat.
En förkylning, en urinvägsinfektion, en magsjuka. För de flesta innebär det några dagar av vila och några dagar där man känner sig riktigt risig.
För oss diabetiker innebär det allt det - och ett blodsockerkrig.
Vad som händer i kroppen
När kroppen bekämpar en infektion frisätter den stresshormoner, framför allt kortisol och adrenalin. Det är kroppens sätt att mobilisera energi för att klara av det som pågår.
Problemet är att de här hormonerna gör kroppen mer insulinresistent. Levern börjar dessutom pumpa ut extra glukos i blodet som en extra energireserv.
Resultatet: blodsockret stiger, även om du inte ätit något.
Varför insulinet inte hinner med
Det långtidsverkande insulin jag tar når full effekt efter tre till fem dagar. Det betyder att när blodsockret börjar stiga och jag justerar dosen, kanske justeringen slår igenom först när infektionen redan är på väg att vända.
Samma sak gäller när jag sänker dosen igen. Det är vanligt att jag är låg i flera dagar efter en kraftig infektion, trots att jag redan justerat ner. Blodsockerkrig, som sagt. Det tar tid att slå igenom, men det är ändå det första jag gör - det är bättre att justera sent än inte alls.
Ibland smyghöjer sig kurvan i flera timmar, ibland dagar, innan jag förstår vad som händer. Ibland kommer en dunderhöjning från ingenstans. Det är inte alltid lätt att förutspå — men man kan lära sig att känna igen tecknen.
Det kan vara en känsla av att något inte stämmer genom att kurvan rör sig på ett annat sätt än vanligt. Det är där min FreeStyle Libre bevisar sitt värde och ger mig möjligheten att ligga steget före. Jag ser vad som händer i realtid och kan börja justera redan innan höjningen är ett faktum.
Vad jag gör när jag anar att det är på gång
Jag justerar mitt långtidsverkande så snart som jag känner att något känns fel. Jag byter ut hårdare träning mot en lugn promenad efter mat. Jag äter mindre kolhydrater och mer protein och grönsaker och jag prioriterar vila, vatten och sömn mer än vanligt.
Det som annars hade gått bra, ett äpple till mellanmål, är inte möjligt under en pågående infektion utan att ta insulin och då självklart mer än vad jag hade behövt om jag inte hade haft en infektion. Kroppen är känsligare och svaret på kolhydrater mer oförutsägbart. Blodsockret sticker snabbt och högt på ett sätt det aldrig hade gjort annars.
Hård träning undviker jag helt. Intensiv ansträngning under en infektion driver upp blodsockret ytterligare via samma stresshormoner. Dessutom ska kroppen självklart inte ska pressas när den redan kämpar.
För dig utan diabetes
Kroppen reagerar på samma sätt vid infektion - stresshormoner, kortisol, insulinresistens. Skillnaden är att bukspottkörteln hos en person utan diabetes hanterar det automatiskt. Den justerar insulinproduktionen utan att du märker något, utan att du behöver göra något, utan att du ens vet att det pågår.
Det är den skillnaden som gör att vi räknar, justerar och ändå ibland misslyckas hålla kurvan där den ska vara.
Till alla som lever med detta varje dag
Diabetes är inte något som du kan ta semester från. Den följer med till jobbet, till träningen, till semestern, varje dag, varje natt. Dygnet runt. Alltid. Nonstop.
Att navigera det när kroppen dessutom kämpar mot en infektion kräver så extremt mycket som de flesta aldrig behöver tänka på. Alla föräldrar som vaknar om natten för att kolla sitt barns kurva. Alla som räknar kolhydrater, justerar doser och ändå inte alltid lyckas.
Ni är alla hjältar.
Redo?
Beat The Spike är programmet för dig som vill förstå sambanden djupare och få verktyg att navigera vardagen med diabetes på ett sätt som faktiskt funkar.
